Krigarsyster

"I smärtan fann vi varandra
På gränsen till uppbrott
På gränsen till kaos och förtvivlan

På grönskande mark talade du om kärlek
Och målade en tavla i mörker
Genom den fick du mig att hitta ljuset.

Din väg gav mig insikten om att mörkret inte är vårt eget
Att natten är världens ägo och att dem som
inte tillåter dig att tända stjärnor - inte förtjänar ditt ljus,

Utan att veta det tände du lyktor och hjälpte mig att se
Att vägen jag gick på var fel, den gick i blindo
Och med din sanning som vägledning
började jag ensam söka mina egna stigar.

En av dem ledde till dig, efter en lång tid
befann vi oss på samma plats,
vi fattade varandras händer
Och gav det svarta färg genom att hitta styrkan i våra lungor
Våra blickar och händer, enade våra själar
och gav oss det rum och den röst vi alltid förtjänat.

Vilka vägar vi än fortsätter att vandra på
vill jag alltid ha dig vid min sida, älskade vän."

Dikt av Alma Trischler